Blodgivning och tillbaka till gymnasiet.

Jag har funderat länge på det, men nu har jag äntligen fått tummen ur. Jag har blivit blodgivare!

 

För en månad sedan var jag där och tog prover, och allt var okej, så idag gjorde jag min första inbetalning till blodbanken. Och jag fick reda på att min blodgrupp är 0+. Den näst vanligaste i Sverige. Bra att veta om något skulle hända.

 

Jag fick en tshirt och lite att äta, men det här gör jag för att det känns bra och ett schysst sätt att hjälpa till. Man får ge blod tre-fyra gånger om året, så nästa gång blir väl nån gång i sommar.

 

 


Det kändes oväntat lite jämfört med hur det ser ut.

 

På vägen hem från sjukhuset gick jag in till Sturegymnasiet och satt ner och pratade med min gamla klassföreståndaren Ann. Det var roligt.

 

Nu är det snart dags för USA. Bara lite mer än tre veckor kvar. Men först ska jag ha en massa härliga påskdagar med fester, middagar och luncher med vänner och familjen.

Dessutom en massa jobb. Ska jobba skärtorsdagen, långfredagen och annandagen. Katching!


USA – längtan och sentimentalitet

En månad kvar – jävlar vad jag längtar!

 

Den 20 april ger jag mig av västerut. Jag ska äntligen tillbaka till USA och det ska bli så himla härligt.

 

Pratade med Lauren i måndags, och det var jättekul. Ska vara med henne både i början på resan i Norcal, och i slutet, i Las Vegas.  Härligt! Vi hade ett långt trevligt samtal.

 

Och samma med Cecily. Henne pratade jag med ikväll, också länge. Underbart.

 

Jag älskar att jag har så underbara vänner där borta, och att jag kommer att få se dem snart.

 

 



<3

 

Att det bara är en månad kvar gör att jag längtar jättemycket. Man minns hur mycket man saknar Santa Barbara och det underbara liver där.

 

Hörde en låt för ett litet tag sen, som känns lite som hur det känns att lämna det. Den handlar om High School, men funkar lika bra för college tycker jag.

Så här kommer den.

 

 

Jag saknar USA som fan. Jag är jätteglad för allt jag har här i Sverige, men… suck.


Bra väder och melodifestival

Våren har börjat komma nu. Just idag är det mulet och kallt, men det har varit soligt och varmt flera dagar. Jag har nu kunnat vara ute och springa, vilket är gott. Den 12 maj ska jag springa halvmaran Göteborgsvarvet, så det gäller att träna upp flåset nu.

 

Melodifestivalen gick som den skulle. Nu vinner Sverige Eurovision!

 

Jag jobbar mycket nu. Kommer inte vara ledig mycket de närmaste veckorna. Men jag tjänar bra på det, och desto mer kul kan jag ha i USA om en dryg månad =)


Melodifestivalen 2012.

På lördag är det dags för melodifestivalens final. Det ska blir skoj, vi ska ha fest och det är många låtar med i finalen.

 

Här är mina omdömen om låtarna, och i vilken ordning jag gillar dem.

 

 

 

1. Danny&Loreen. Det är helt omöjligt för mig att välja. Först var Danny min favorit, men så ändrade jag mig och lät Loreen komma till mig. Två bra houselåtar som är moderna och kommer gå bra i Europa bägge två. Jag kan inte välja. Jag kommer att rösta på båda två på lördag. Möjligtvis att Danny är lite, lite mer en favorit, men jag kommer blir lika glad vem än av dem som vinner.

 

2. Ingen annan än Danny eller Lorren får vinna. Eller komma tvåa.

 

3. Lisa Miskovsky. Den här är en härlig ballad med nåt mystiskt över sig. Lisa Mysko-vksi levererar således. Lite trollsk och skön, lite som Lisa själv verkar. Den förtjänar en plats högt upp.

 

4. Dead by April. Låter som mycket de gjort tidigare, men inte som nåt som gjorts i Melodifestivalen förut. Därför är det så rätt. Det finns bättre metallåtar, men den är tillräckligt bra för att kunna hamna på pallen, men jag sätter den bakom Lisa. Det finns dock en vinstchans. Om Danny och Loreen-röstarna kvittar ut varandra kan den här komma som en dark horse och ta hem allt. Jag skulle bli sur, men jag tror sedan att den skulle kunna ha en bra chanse i ESC.

 

5. Top Cats. Jag gillade den här rockabilly-låten när jag hörde den först och trodde den skulle gå direkt till final. Den är catchy och säkert en stor fanbase med många som röstar. Ett trevligt inslag, men inte så mycket mer. Ska inte ha med toppstriden att göra. Killen vid pianot är coolast.

 

6. Thorsten Flinck. Första gången jag hörde den var jag verkligen inte imponerad, men det var jag i Andra chansen. Killen har känsla. Skulle inte funka alls i Europa, och går heller inte att översätta till engelska, för då försvinner för mycket. Kan komma högt, men kommer inte kunna vinna.

 

7. Molly Sandén. Empty room-vibbar. Men så bra är det inte. Molly är snygg i den där outfiten och nya hårfärgen, men låten lyfter inte riktigt.

 

8. Björn Ranelid fest. Sara Li. Som alla vet kom inte denna låt till final för att den var bra, utan för att det var hela Ranelid-koncepter som röstades fram. I finalen går det inte lika bra. Den kommer att få många röster, men har inga chanser att vinna. Jag hoppas att Sara Li kommer att kunna ha en karriär efter detta. Hon är rätt snygg. Men hennes stacato-arm-dans är det inte. Bäst i låten är när Ranelid försöker sjunga med. Ska han sjunga på engelska förresten? Då finns det bara en sak att säga. OMG.

 

9. David Lindgren. Första gången jag hörde den gillade jag det, men redan innan låten var slut tänkte jag ”neej”. Han känns så malplacerad. Som en kontorsmänniska som sjunger karaeoke. Han är bra på det, och äger karaeoke-baren, men det är likväl nån som nån sjunger efter en öl och ett quiz en torsdagskväll. After work-house. Pluspoäng för breakdancen dock.

 

10. Ulrik Munther. Den andra vinnaren från en kass deltävling är ingen vinnare i min bok. Jag stör mig på när barnartister som sjunger om sånt som de inte kan ha erfarenhet av, som förhållanden, sex och kärlek (minns hur den 15-åriga Amy Diamond sjöng ”I refuse to be your mother” en gång). Så är det här också. En kille som inte är tillräcklgit gammal för att mönstra kan inte sjunga om att vara soldat. Jag gillar inte den här låten. Inte bara därför, men det är tyvärr för mycket Lilla Melodifestivalen över det. Det är skillnad på Ulrik och de andra fullblodsproffsen som är med i finalen.

 

 


Helglyx

Att jobba varannan helg innebär att man sitter fredag- och söndagkvällar och känner att man kunde gjort nåt annat än att lägga in texter och bilder om gupp i skogsvägar långt bort i ingenstans. Men med bra jobbkompisar blir det roligare, och med dipp och snacks blir det ännu bättre.

I och med en ”inflyttningsfest” i fredags, en reporter fick nytt rum, så blev det en massa snacks över till oss på natten. Sånt är trevligt.

 

 

Plus en massa annat gott som inte är med på bild

 

En knapp vecka kvar till finalen av Melodifestivalen. Jag återkommer i veckan med min sedvanliga genomgång av finalstartfältet.


RSS 2.0