johanhammerby.se

Jag har haft en sjukt roligt helg.

 

I fredags åkte jag, Andreas, Linda och Henric upp till Lindas stuga i Galtabäck för en liten minisemester. Vi lagade mat, kollade på tv och spelade spel.

 

Spelet var Galenpanna. Man har två kort i pannan med en person och en plats, och med hjälp av frågor ska man gissa vad man har. Upplagt för väldigt roliga situationer, då de andra vet vem man är, men inte en själv. Roligast var när Andreas hade Scooby Doo. Han visste att det var något med en skåpbil och att namnet började på SC. Helt plötsligt, under någon annans tur, säger Andreas helt out-of-the-blue ”Men… Scar kör inte skåpbil…” Fan vad vi skrattade.

En annan fin beskrivning var att Babar bland annat var färglös, granny-loving och fransman. Så kan det gå.

Själv var jag Stig-Helmer Olsson i Harlem. Det vore en syn, det.

 

Vi var där bara till lördag, då vi skulle på fest i Halmstad hos Kamilla. Roligt det med.

 

Söndagen var vi hemma hos Henric och lagade mat och kollade på Pans Labyrint.

 

Oerhört lycka helg. Härligt att hänga med så underbara människor.

 

Dessutom snöade det.

 

 

Den här veckan är jag på webben på kvällen. Då är jag helt själv. Det var rätt nervöst att ha hand om både hallandsposten.se och hn.se, helt själv. Men det gick rätt bra tror jag.

I dag på jobbet fick jag reda på att det var redigerarnas dag. Jag jobbade som redigerare idag.

På Nerikes Allehanda firades det med tårta och redigerarna fick en artikel i tidningen.

 

Vi sa till vår chefredaktör hur det låg till, och hon sa att vi skulle få tårta. Det fick vi. En väldigt god banan/chokladtårta.

 

Bra dag på jobbet.

I ett halvår ska jag bo i Halmstad. Får se hur det blir sen. Hänger på var jag kommer jobba till sommaren.

 

Det är en våning i ett hus, mittemellan Sturegymnasiet och Högskolan. Två rum och ett kök. I dag har jag varit och skaffat en tv, en 46 tum.

 

 

Man kan kolla på Family Guy på den i alla fall =)

 

I går var jag och såg The Girl With The Dragon Tattoo. Den var mycket bra, och klarade bra av att matcha den svenska versionen. Rooney Mara var väldigt bra som Lisbeth Salander.

 

Nu väntar rätt mycket kvällsarbete för mig. Bra pengar, men inte mycket socialliv.

Här kommer återigen min sammanfattning av det gånga året, både personlig och nyhetsåret. Detta har jag gjort varje år sedan 2004. Första åren på Lunarstorm, men här på bloggen har jag gjort det 2008, 2009 och 2010. Nu är det dags igen, so, here goes.

 

Innehåll:

 

• Mitt 2011
• Nyhetsåret
• Sportåret
• Nöje & underhållning
• Avlidna kändisar
• Hur gick mina gissningar om 2011?
• Mina gissningar om 2012
• Nyårslöften. Nyhet!

 

Mitt 2011

Roligt första halvår men ett jobbigt andra

 

Det är en bra kortfattad sammanfattning av hur jag hade det. Jag började året med att ha Cecily här (hon kom redan ett par dagar innan nyår). Senare åkte jag tillbaka till USA för min fjärde och sista termin på SBCC.

Jag läste roliga kurser, och bodde med trevliga människor och gjorde mycket skoj under året. Vi köpte bland annat ett pingpong-bord, bara en sån sak.

Jag hade praktik på en organisation med gamla pensionerade företagsledare. En massa intressanta människor, och ett par ägg. Men överlag en intressant grej där jag skrev personporträtt om dem och deras klienter. På tidningen The Channels blev jag managing editor, men under våren försvann nyhetschefen, så jag blev nyhetschef, News Editor. Jävligt coolt faktiskt, med ett himla skönt gäng i redaktionen.

Jag var på Disneyland! Under Cecilys födelsedagshelg var vi några stycken som åkte till Anaheim där vi festade, gick på Disneyland och jag var även på Laurens cheer-tävling.

Jag var med The Channels på JACC-tävlingen i Sacramento, och där fick jag pris! Honorable mention i klassen News Writing. Riktigt häftigt.

Mitt diplom från JACC

 

Jag var två gånger i Las Vegas, och två gånger i San Fransisco. Jag hade inte varit i SF tidigare, och jag älskar verkligen den staden. Så mycket häftigt, och där finns allt. Första gången var under spring break med Gaby och Cecila, och sen var vi plus Cecily på Hard Rock Hotel i Vegas.

Jag i San Francisco

 

 

Spring Break i Vegas

 

Andra gången i bägge städerna var när mina föräldrar var hör. Under deras besök var vi också på vinprovning, det var fint.

 

En världshändelse påverkade även oss i Santa Barbara. Natten mellan torsdag och fredag den 11 mars inträffade en enorm jordbävning i Japan, med en efterföljande tsunami. Det varnades att den även var på väg mot USA:s västkust, alltså oss. Folk uppmanades att hålla sig borta från kusten och söka sig upp i bergen. Det var riktigt otäckt rätt länge. Eftersom jag, Cecily, Paige och Lauren hade bestämt oss för att åka upp till  och hälsa på hemma i Laurens hemtrakter i NorCal dagen efter bestämde vi oss för att åka tidigare. Under natten körde vi och följde med i radiosändningar om det aktuella läget. Minns hur de pratade om att ”kl 08.05 når vågen Golden Gate-bron”. Till slut blev det inte så allvarliga skador i Kalifornien. Vi kom upp till Colusa i norra Kalifornien och hade en trevlig helg.

Bland annat så red jag på Shelens häst =)

 

Terminen avslutades med en ceremoni, och mina kompisar från JMG, Sara och Niklas, var och hälsade på. Senare var jag nere i San Diego, och det avslutade mitt äventyr i USA.

 

De två bästa åren i mitt liv var till ända.

 

Därmed påbörjades mitt jobbiga halvår. Det har varit jobbigt på grund av tre anledningar.

Jag har saknat Santa Barbara så sjukt mycket. Det handlar inte bara att jag tycker att det hade varit roligt att vara där igen, det har varit en smärre depression över att inte vara där. Jag levde det perfekta livet, och allt var bra. Jag inte bara trivdes där, det var mitt liv. Jag hade fantastiska vänner, gjorde så mycket roligt, lärde mig jättemycket, fick en väldigt bra utbildning, hade roligt jämt, det var bra väder, jag kände verkligen att det var det här jag ville göra med mitt liv. Nu var det slut. Har fortfarande inte kommit över att det är över. Och det känns verkligen inte bra.

 

Sen har min mamma varit sjuk. Det har påverkat hela resten av året, både mentalt och praktiskt med ständiga resor till sjukhuset. Hon är bättre nu, men det tar lång tid innan allt är bra.

 

Sen har jag dessutom levt en högst osäker tid jobbmässigt. Jag har i och för sig haft jobb i stort sett hela tiden sedan jag kom tillbaka till Sverige, men jag har aldrig vetat mer än ett par veckor in i framtiden hur det blir. Det har hela tiden fyllts på, men jag har inte kunnat planera något långt in i framtiden. Det vet jag fortfarande inte.

Dessutom har jag varit runt väldigt mycket på olika redaktioner. Halmstad, redigering, sporten, Hylte, Laholm, Folk&Familj och webben. Roligast var det sista jag gjorde i december, nämligen att helt på egen hand göra tidningens årskrönika, det var kul och den kom ut på nyårsafton.

 

 

Men allt har inte varit dåligt sedan jag lämnade USA. Jag var i Grekland, först för några dagars semester på Rhodos, och sedan bröllop i Athen för Elin och Dinonisis. Det var väldigt kul.

Elin och Dionisis på bröllopet

 

Jag har också träffat många av mina vänner, och jag har haft gjort resor till Göteborg och Stockholm för att hälsa på kompisar.

I oktober var dessutom jag, pappa och Padde i Stockholm och kollade på hockey, jag fick se New York Rangers spela i Sverige. Trots att de förlorade mot LA Kings var det en härlig upplevelse.

Jag i Globen

 

Nu ska jag flytta till en lägenhet i Halmstad. Först ett halvår, sedan får vi se. Ska också åka och hälsa på i USA, men annars är framtiden ett helt oskrivet kort.

 

 

 

Nyhetsåret 2011.

Det här året har varit ett av det mest händelserika någonsin. Så ofantligt mycket har hänt, och väldigt stora saker alltihop.

Viktigast har varit den så kallade Arabiska Våren. Runt om i arabvärlden har det varit protester och demonstrationer för att skapa demokrati. I många fall har det lyckats, och många envåldshärskare har fått avgå. I Libyen blev det inbördeskrig, och det ledde till slut till att Khadaffi (som det för övrigt finns tusen olika stavningar på) avsattes och faktiskt dödades.

En av världens diktatorer dödades alltså, och detsamma hände med Usama bin Laden. Han hittades i Pakistan av amerikanska elitstyrkor och sköts.

 

Även Nordkoreas ledare Kim Jong-Il dog, men på grund av sjukdom. Hans son Kim Jong-Un har nu tagit över, och det är ännu osäkert hur det kommer att bli.

 

Demonstrationer förekom även på andra håll i världen, bland annat i Grekland på grund av den ekonomiska krisen där, i Storbritannien och i USA. Rörelsen Occupy Wall Street startade i New York men spred sig till andra delar av världen. Budskapet var minskade klyftor mellan de rikaste 1% och de övriga, ”we are the 99 %”.

 

I och med alla demonstrationer utsåg tidningen Time magazine demonstranten till Person of the Year.

 

I min personliga årskrönika nämnde jag jordbävningen i Japan. Omkring 20000 människor dog i den förödande jordbävningen och tsunamin. Kärnkraftverket i Fukushima skadades också.

 

Den största händelsen i vårt närområde skedde i Norge den 22 juli. Först briserade en bomb inne i regeringskvarteren i Oslo och dödade 8. Det var den självutnämnde tempelriddaren och högerextermisten Anders Behring Breivik som gjort det. Sedan åkte han, klädd till polis, till ön Utøya där socialdemokraternas ungdomsförbund hade möte. Han sköt ihjäl 69 personer, mestadels ungdomar. Totalt dog 77 personer.

 

I Ryssland kraschade ett flygplan som transporterade hockeylaget Lokomotiv Yaroslavl. Alla spelare dog, och bland dem fanns svenske målvakten Stefan Liv, med både OS- och VM-guld i bagaget.

 

Inrikes handlade mycket om Saab. Det var en massa turer hit och dit och slutade med att företaget begärdes i konkurs i december.

 

Även mycket handlade om Håkan Juholt. Han tog över socialdemokraterna i mars, och har därefter handlat i den ena kontroversen efterden andra. Han svänger hela tiden i många frågor, bland annat om huruvuda Sverige skulle delta i den militära insatsen i Libyen. Det kom också fram att han fått ut felaktiga ersättningar från riksdagen för sin och sin sambos lägenhet. Det var en himla massa annat också, och sossarna har rasat i alla mätningar som finns. Han har inget förtroende hos någon.

 

Lokalt här var det Laholms kommunråd som stod för den största skandalen när han försökte köpa sex på ett massageställe, vilket han dömdes på.

 

Sport- och nöjesåret

Sport

Sverige tog sig till fotbolls-EM efter en spektakulär match mot Holland.

 

Damlandslaget tog brons i fotbolls-VM.

 

HBK gjorde sin sämsta säsong någonsin. Bara tre vinster på hela året, och en solklar nedflyttning väntade.

 

Boston Bruins vann Stanley Cup. Rangers var dåliga i slutspelet, men nu i höst har de varit skitgrymma och för tillfället leder de Eastern Conference.

Atlanta Thrashers flyttade till Winnipeg.

 

Peter Forsberg hann både göra comeback och lägga skirdskorna på hyllan under ett par veckors tid.

 

Nöje

Eric Saade vann Melodifestivalen med Popular och slutade trea i Eurovision Song Contest.

 

Charlie Sheen fick sparken från världens bäst betalda tv-jobb. Efter en massa turer med alkohol, droger och prostituerade fick han sparken från Två och en Halv Män. Han surnade till, åkte på turne påtänd och höll på med sig mantra ”Winning!”

 

Svenske Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur.

 

Men mest lästa författare blev – Zlatan Ibrahimovic, i och med hans självbiografi.

 

Laleh gjorde hits av allt hon gav sig på i tv-programmet Så Mycket Bättre, där även E-Type, Lena Philipsson, Tomas Ledin, Mikael Wihe, Eva Dahlgren och Timbuktu gjorde covers av varandras låtar.

 

Det var väldigt många bra med i årets Idol. Bäst var dock vinnaren Amanda Fondell.

 

Några bra låtar 2011:

 

Jennifer Lopez – On the floor

Katy Perry – E.T.

Bruno Mars – Grenade

Pitbul/Neyo/Nayer/Afrojack – Give me everything

Key of Awesome: On the floor, E.T., Grenade, Give me everything (parodier på ovanstående låtar)

Laleh – Alla vill till himmelen, Just nu

Shirley’s Angels – I thought it was forever

Sara Varga - Spring för livet

Sunrise Avenue – Hollywood Hills

 

 

Avlidna kändisar

Per Oscarsson, Elizabeth Taylor, Lena Nyman, Steve Jobs, Joe Frazier, Amy Winehouse, Lasse Brandeby, Sven ”Plex” Petterson, Sickan Carlsson, Sven Tumba, Ryan Dunn, Vaclav Havel.

 

Så gick mina gissningar om 2011:

 

Jag får ett jobb i USA

Praktik hade jag, men fick inget jobb. Nåt för framtiden förhoppningsvis.

Jag kommer resa runt en massa i Kalifornien.

Det får man verkligen säga. San Francisco två gånger, samma med Norcal och Sacramento, San Diego, Anaheim och en massa annat.

Melody Club eller Danny vinner Melodifestivalen

MC gick asdåligt, men Danny kom två, där sista poängen avgjorde.

Mikael Damberg tar över Socialdemokraterna

Haha, they wish…

Valrörelsen drar igång för presidentvalet i USA 2012, och Sarah Palin blir republikanernas stora kandidat.

Valrörelsen är i allra största grad igång, men Palin blir inte republikansk kandidat.

 

Nja, ett rätt och två halva. Får ta och bli bättre till nästa år.

 

Mina gissningar om 2012.

 

Mitt Romney blir republikansk presidentkandidat, men Obama vinner valet.

New York Rangers vinner Stanley Cup.

Socialdemokraterna möte nya svårigheter, det blir kris, men Juholt sitter kvar.

Sverige går långt i fotbolls-EM. Däremot blir det bara fem medaljer i OS.

Inget allvarligt händer den 21 december, när det är meningen att världen ska gå under, men det blir en jävla massa fester!

 

 

Nyhet! Nyårslöften.

Det är ingen nyhet att jag har nyårslöften, det har jag haft många år. Men nu skriver jag dem på bloggen, och eftersom de då blir offentliga har jag större press på mig att uppfylla dem.

Löfte 1: Jag ska åka och hälsa på i USA

Löfte 2: Jag ska på något sätt träna minst tre gånger i veckan, helst mer. Gäller varje vecka, förutom om jag är bortrest eller sjuk.

Löfte 3: Jag ska uppdatera bloggen oftare

 

Tack för att ni tittade in, och jag hoppas att ni får ett jättebra 2012!

 

Jag har länge sagt att jag vill jobba i en större stad, bo där det alltid är liv och rörelse, där det alltid finns en affär öppen och man kan ta sig vart som helst med tunnelbana eller taxi.

 

Nu har jag varit två veckor i Hyltebruk.

 

För er som inte vet, Hyltebruk ligger en timme österut från Halmstad, långt in i skogen, med 3000 invånare.

 

De behövde en inhoppare där, och jag tänkte att det kunde vara en intressant sak att testa.

 

Det var det med. Det var en trevlig redaktion och jag hade helt okej uppgifter. Men också 1,5 timme pendling, enkel väg. Jag har kommit fram till att jag inte skulle vilja jobba i Hyltebruk, eller liknande små orter i framtiden. Men nu har jag testat det i alla fall och det var bra gjort tycker jag.

 

Jag jobbade dessutom helg, så därför fick jag ledigt följande torsdag och fredag. Det utnyttjade jag genom att åka till Stockholm.

 

Det var jävligt roligt, och jag hängde med folk jag lärt känna i USA; Jocke, Ludwig och Sahar. Vi var ute, gick på stan, hängde med Jockes band och hade trevligt. Festade och snackade minnen från USA.

 

Stockholm vill jag absolut bo i. Till en början. Sen blir det USA igen.

 

Trevlig kväll med Jockes band.

Nu har det varit Halloween. För första gången på fyra år firar jag den INTE i USA.

2008 var jag på studieresan i Washington/Oklahoma/New York, och just Halloween firade vi tillsammans med folk från OU. Det var skoj, och vi var utklädda till hemska Sarah Palin-anhängare (det var under valet).

2009 var mitt första år i Santa Barbara, och firade mest med de olika svenskarna. Jag var först Raphael från TMNT och sen en ninja.

Förra året Firade jag fyra dagar. Först var jag en Playboy-fotograf på fest med en massa folk på torsdagen, på fredagen var jag med Cecily, Lauren och Vaios på Six Flags Halloween-kvällsöppet, lördagen var jag Zorro i Isla Vista, och på söndagen var jag med Lauren och skar pumpor och trick-or-treatade.

 

I år har jag inte gjort mycket. Jag och Padde har gjort några pumpor, och det har varit roligt. Vi tänkte göra dem med bilder från Memebase, och började bra med Rage Guy.

 

Sen blev det dock lite svårare, så det blev en traditionell pumpa, samt en Batman-signal. Han har dock inte dykt upp för att rädda dagen än.

 

 

Har dock inte klätt ut mig i år. Ännu en av de hundratals grejer jag saknar med mitt liv i Kalifornien.

 

Jag har iaf skaffat en iPhone nu., den senaste iPhone 4s Jag vet att många av er har haft det hur länge som helst, men jag är helt såld. Har varit på gång länge, men nu jäklar är det Wordfeud och Siri som gäller!

Den här bilden togs efter andra perioden, då det stod 1-1.


Ännu en gång har jag fått se mitt favoritlag alla kategorier, New York Rangers. Det var en väldigt trevlig helg i Stockholm med pappa och Padde. Hann vara lite turist också.

 

Men framför allt var det match i Globen, New York Rangers – Los Angeles Kings. Första matchen för säsongen. Det märktes. Lagen spelade inte jättebra, och NYR ännu sämre än Kings, och Kings vann till slut på övertid efter en onödig New York-utvisning i sudden.

 

Men det struntar jag i. Inte att de förlorar, det är klart att jag vill att de ska vinna. Men jag menar att jag hade roligt ändå, och det är så häftigt att se sina idoler på riktigt. Henrik Lundqvist var helt enastående, och Ryan Callahan kämpade och visade varför han är lagkapten. Dessutom fick jag se Tim Erixons allra första NHL-match.

 

80-matcher kvar. Av grundserien Det kan bli tufft, men som jag sagt tidigare: Får man behålla det här laget är Stanley Cupen bärgad inom högst 3 år.

 

Jag fick inte ha min kamera inne i Globen. Därför kunde jag inte ta några häftiga bilder. Därför "lånar" jag bilder från Rangers hemsida istället.

 

Ryan Callahan gjorde mål i sin första match som lagkapten

Publiken bjöds på en fight mellan Kings Clifford och Rangers Prust. Brandon Prust vann.

Marian Gaborik gjorde också mål

Svenske Tim Erixon gjorde sin första NHL-match

Henrik Lundqvist gjorde en fantastisk match

I dag fyller min katt år! 18 blir hon idag. Jag ska gå iväg nu och köpa ett nytt halsband åt henne, samt en burk sardiner.

 

Grattis Missan! :D

 

 

Apples grundare Steve Jobs dog inatt. Han var mycket större än han nog har framstått fram till sin död. Sättet iPoden, iPhonen och iPaden har förändrat den tekniska världen är otrolig. Vila i frid!

 

Tomas tranströmmer fick Nobelpriset. Jag har aldrig läst nåt av honom, men det ändes ändå roligt när de läste upp hans namn. Äntligen ett namn som man har hört talas om tidigare.

 

Imorrn åker jag till Stockholm! Hockeydags, Rangers ska krossa Kings.

 

Har en biljett kvar, så om ni är intresserade så hör av er till mig.

 

http://www.blocket.se/vi/36481354.htm

Det här har varit en väldigt trevlig helg. Var med Andreas, Ridwana, Linda och Henric i Lindas familjs stuga utanför Varberg i fredags. Det var riktigt nice minisemester där vi käkade, kollade Idol, drack drycker och sen spelade spel. Vi höll på med charader i ett par timmar och sen Galenpanna i ett par till. Sånt är sjukt roligt, och om man tillsätter alkohol blir det ännu mer awesome!

 

Filmkväll i lördags med Andreas, tre filmer. Här är mina omdömen:

 

Horrible Bosses.

Tre killar vill mörda sina bossar för de är svin. Ena killens boss var Jennifer Aniston, och hon vill bara ha sex med honom hela tiden. Eeeeh, horrible? Nej, jag vill ha henne som chef!

Hur som helst, var det en okej film, lite smårolig, och det gjorde mycket att birollerna var så bra. De tre cheferna spelades av Jennifer Aniston, Kevin Spacey och Colin Farrell och Jamie Foxx spelade karaktären ”Motherfucker Jones”.

Betyg: Okej, men inte mer: 2,5 ”Hey, Motherfucker!” av fem möjliga.

Cheferna är bäst i filmen

 

 

Green Lantern

Eeeh, driver ni med mig? Fy fasen vilken dålig film!

Bakgrundsstoryn var för det första jävligt komplicerad, men det kan jag ändå acceptera eftersom det handlar om en serietidning som förlaga. Men det funkar ändå inte, den är för konstig, och det är ändå bara början. Dialogen suger, det är fullt med klichéer, animationerna är skitfula, det är en massa onödiga scener med, scener tänkta att vara roliga är det inte, skådespeleriet är för det mestadels askasst, och allt är dåligt. Ödsla inte er dyrbara tid med den här smörjan! Kan vara den sämsta film jag sett, faktiskt.

Betyg: Noll ringar av fem möjliga.

This is just stupid

 

Friends With Benefits.

Chickflick med Mila Kunis och Justin Timberlake, men den är rolig. Jag uppskattade den som en bra komedi, fast inte superrolig. Men Kunis och Timberlake är bra, och jag gillar dem. En massa härliga pikar till genren också, självdistans är alltid bra.

Betyg: 3 flashmobs av 5 möjliga.

Hint: de kommer att göra det.

 

 

Oh, härligt att jag har kommit i gång med filmrecensionerna igen, det var ett tag sen. Återkommer med fler av dem snart, samt mer om mitt jobb och den kommande helgens überawrsome event, när jag ska till Stockholm och se New York Rangers spela!!!

 

Det har inte blivit så mycket bloggande på sistone. Har haft en massa annat att tänka på.

 

Min mamma är dålig, men håller på att bli bättre. Det har varit en skittuff vecka, men nu börjar det kännas bra att allt går åt rätt håll.

Under hela dagen idag har det varit sändningar med anledning av 10-årsdagen av 11 september-attackerna. Bilder från attackerna, från minnesplatserna, intervjuer med vittnen, med dåvarande makthavare och mycket mer. En av de mest intressanta grejerna har varit de första nyhetssändningarna från den eftermiddagen. De finns även på SVT Play, som jag har kollat lite på idag med.

 

Klippen på SVT Play

 

Därför har jag tänkt skiva av mig lite om hur jag upplevde den där dagen för tio år sedan. Jag har aldrig skrivit ner det förut, så det kan vara bra.

 

Detta hände en tisdag, runt kl 14 svensk tid. Jag hade börjat i ettan på gymnasiet bara ett par veckor  tidigare, och jag hade matte när detta hände. Fast just då visste jag inte att nåt hänt. Det var sista lektionen för dagen och jag gick hemåt med några från min klass, tror det var Natalie, Matilda och nån mer, och tog bussen hem.

 

Väl hemma när jag öppnade dörren sprang mamma fram från tv-rummet, såg väldigt skärrad ut och sa förskräckt ”har du hört vad som har hänt!?”

 

Jag fattade direkt att det var något stort som hade hänt, förmodligen en stor nyhet eftersom hon trodde att jag hört om det. Min första tanke var att det var någon kändis som hade dött. Min första tanke var antingen kungen eller Astrid Lindgren, faktiskt.

 

”Flygplan har kraschat in i Trade Center”.

 

”Nej, det har det inte alls,” var mitt svar. I Halmstad finns det en skyskrapa som heter Trade Center, som ligger nära min skola Sturegymnasiet. Jag kom precis därifrån,  och där hade inte något flygplan störtat.

 

”I USA. Terrorister har kapat och kraschat flygplan. World Trade Center har rasat och Pentagon står i lågor.”

 

Jag gick in till TV:n och satt tyst och bara tittade timme efter timme.

På kvällen hade jag och Mange judoträning, och vi åkte in dit. Under tiden lyssnade vi på radion om utvecklingen i USA. Det var många rykten som gick just då. Att flygplan var även på väg mot Chicago och Los Angeles. Jag minns också att det snackades om att ett plan skulle ha kraschat vid Kennedy Space Center i Florida.

 

I skolan dagen efter var det inga normala lektioner. Vi satt bara och kollade på nyheterna och diskuterade vad som hänt. Läraren frågade oss vad vi trodde detta skulle leda till. ”Tredje världskriget” var svaret de flesta gav.

 

Det var ju tack och lov fel. Eller var det det? Tio år av krig har följt i flera länder, med hundratusentals döda som följd.

 

Jag stödde helhjärtat invasionerna av Afghanistan och Irak. Idag är jag dock inte lika säker.

 

Elfte september kom att förändra hela världen, och påverkade såklart även mig. Indirekt kom det att leda mig in i politiken. Jag diskuterade USA mycket månaderna efter händelserna och det uppmärksammade Gabriel Zsiga i Muf, så han värvade mig, och sen dess har jag varit medlem.

 

Mitt tycke för USA har alltid varit stort, och efter att ha åkt dit första gången 2006 visste jag direkt att jag skulle tillbaka. Så blev det flera gånger, och efter att jag har bott där i två år vet jag att jag kommer att bo där i framtiden.

 

Just 2006 var jag vid Ground Zero första gången (det har blivit två gånger till sedan dess). Det var väldigt rörande att se denna plats. Det ska bli väldigt intressant att komma tillbaka igen och se hur det har blvit med både det nya fina minnesmärken och de nya skyskrapan. Det ska bli fint att se de två poolerna som representerar tornen som inte längre finns, och namnen på kanterna på personerna som inte längre finns.

 

Så idag hedrar vi offren för den fruktansvärda dagen för tio år sedan.

 

Den 11 september 2001 – låt oss aldrig glömma.

 

Det blir två minnesblogginlägg nu. Ett idag om hockeyolyckan i Ryssland, och en om ett par dagar om elfte september.

Det som hände i Ryssland är helt fasansfullt förskräckligt. Ett helt lag bara utplånades. Så många liv på en gång. Flygolyckor är alltid hemska, och alla anhöriga lider. Men med ett plan fullt med kändisar, känns det som att alla är anhöriga. Alla hade nån slags relation med minst en av killarna på planet. Alla svenskar hade något slags förhållande till Stefan Liv. Därför drabbar den här olyckan så många fler.

Så många bra hockeyspelare gick förlorade. Spelare som Pavol Demitra, Ruslan Salei, Karel Rachunek, Karlis Skraistins och många fler hade betydande NHL-karriärer bakom sig, och ännu fler hade dem framför sig.
Jag vill passa på att lyfta upp två stycken av de omkomna lite extra, två spelare, så osm jag skrev här ovanför, känner en liten extra relation till.

Alexander Karpotsev



I Lokomotiv var han andretränade, men det är som hockeyspelare han kommer att bli ihågkommen. Under 1990-talet spelade han i New York Rangers, och 1994 var han med och vann Stanley Cup. Tillsammans med Alexei Kovalev, Sergei Zubov och Sergei Nemchinov blev han den första ryss att vinna Stanely Cup.
Han är därmed den första från det fnatastiska 1994-Rangers-laget som har dött.
Han gjorde sen flera bra säsonger i NYR, innan han tradades till Toronto.
Han var en unerskattad spelare, och alltid pålitlig.


Stefan Liv



Det här är så fruktansvärt tragiskt. Liv verkade vara en sån härlig människa. Alltid på intervjuer och efter matcher bjöd han på sig själv och både gjorde och sa roliga saker. Många journalister berättar om hur han alltid skämtade, med en slags egen humor som man inte ibland förstod, men skrattade lika gott åt det ändå. Och så de här fula kullerbyttorna som han gjorde efter match. Och hans jönköpingsdialekt.

Somhockeyspelare var han också otroligt stor. Tre SM-guld, ett OS-guld (iofs Lunkans förtjänst, men ändå) och 2 VM-guld går inte att snacka bort. Han var stor, och alltid bäst när det gäller.
Nästan iaf. Han lyckades inte i NHL och Detroit. Jag sa hela tiden att han borde ha stannat i farmaligan och kämpat på i ett par år, och om det inte lyckades då kund han dra hemåt. Han åkte tillbaka efter redan ett år, men han lyckades bättre i Europa, och han verkade triva med det.

Det är en stor man och spelare som har gått förlorad. Hemst är det. Vila i frid, du svenske hjälte.

Nu har det gått ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Ha rjobat en del. Jobbar just nu faktiskt. Fast det är inget att göra, och jag ar tråkigt.

Jag var med Andreas och Linda i Ullared i veckan. Det blev en massa onödiga grejer köpte. Dock inte dessa stövlar. De provade jag bara.




Hej svejs så länge.

Jobbar ett par dagar i Varberg nu. Intressant ombyte, men jobbigt att ta sig dit. Tur att det bara är tre dar.

 

* * *

 

Jag har hemlängtan. Hem till Santa Barbara.

 

Det är inte bara en känsla som man kan ha efter en semester av att ”åh vad trevligt det var där, dit skulle jag vilja åka igen.”

 

Det är mycket värre. Jag har hemlängtan som fan. Jag vill vara där. Inte här.

 

Jag levde det perfekta livet där. Jag gjorde det jag tyckte om, det var en underbar stad, område, grymt väder, fantastiska vänner, allt var bra och jag levde en dröm.

 

Jag har underbara vänner här med, men just nu är det jobbigt. Varje dag ser jag kompisar på facebook som skriver att de ska tillbaka till Santa Barbara. Jag är jätteglad för deras skull, men mest avundsjuk.

 

Det finns också en ny feature på facebook där man kan se vad man skrev för statusuppdatering just den här dagen för X antal år sedan. Idag såg jag detta:

 

On This Day In 2009

Johan Hammerby

veridis quo med daft punk är den bästa låten jag hört på länge!!!!!!
August 17, 2009 at 12:42pm · Like ·

Jocke Filip Olsson Schafer likes this.

 

Jocke Filip Olsson Schafer: i like!!!
August 17, 2009 at 12:43pm · Like

Sebastian Hutter: den har bara funnits i 8 år... :) men bättre sent än aldrig ;)
August 17, 2009 at 3:41pm · Like

 

Tiden är svensk tid, alltså skrevs det 03:42 på morgonen. Jag kommer ihåg det. Vi hade haft en riktigt jäkla jättefest i vårt hus på Wentworth Ave, som vi ofta hade då. Detta var veckan innan skolan började. Flera hade gått hem eller däckat, och jag, Jocke och några andra var uppe, halvt packade, halvt däck-färdiga. Jocke drog på låten Veridis Quo på den gigantiska tv:n. Den var underbar tyckte jag då.

Jag har skrivit många gånger om hur illa jag tyckte om Wentworth. Det var ett skitställe. Men nu längtar jag tillbaka till just den kvällen. Det var precis i början på mitt USA-äventyr, början på ett nytt liv. Början på de bästa två åren av mitt liv.

 

Det var sjukt kul i Stockholm. Ett par intensiva dagar med många kära gamla återseenden, alla med folk jag lärt känna utomlands de senaste åren.

 

De första dagarna var jag hos Ola och Mariana, som han träffade under bröllopet i Brasilien, och som nu är en månad i Sverige och hälsar på. Det var roligt att se dem båda igen.

 

Vi var ute både torsdag och fredag. Under fredagen hann vi även med att gå en guidad tur på Drottningholm och äta middag med Olas familj ute på Ekerö.

 

Utanför Olas lägenhet fanns det en självlysande lekplats som vi lekte på efter en utekväll.

Jag uppskattar Drottningholms konstskatter

 

På lördagen åkte jag in till stan och träffade Gaby. Så himla kul att se henne igen. Vi var hemma hos henne ett tag, drog sen och handlade och åkte sedan ner till Saltsjöbaden, där vi var på fest hos Maria T, också från Santa Barbara. Emmelie från SB var också där, samt en himla massa annat folk. Det blev en riktigt rolig kväll med grillning och monsterdrinkar.

 

På söndag hann jag även med att träffa Sahar innan jag tog bussen hemåt. Så totalt blev det återseende med sex olika personer jag lärt känna under olika skeden i USA.

 

 

I Halmstad har det varit Tall Ships Races under helgen. En stor seglingstävling med gigantiska båtar, men ännu mer ett stort evenemang i Halmstad. Talletjippen som vi har kallar det på tidningen, där vi skrivit om och inför det i tre månaders tid. Jag har jobbat hela veckan, och skrivit en massa. Jag jobbade hela helgen och gick omkring i området hela lördagen. Det var roligt, och tur att det var så bra väder.

 

Fotograf: Emma Gustafsson/Hallandsposten

 

En annan rolig sak var att en av artiklarna jag skrev fick sånt himla genomslag. Den handlade om att det kommer bli problem med trafiken under helgen, och jävlar vad folk blev arga. Inte på mig eller min artikel, men de kommenterade och skrev en sån himla massa arga saker. Nästna 70 kommentarer! Lite roligt.

Här är länken till artikeln.

http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1314490--undvik-att-kora-i-centrum-

 

Idag går jag på sista dan på mitt nio dagar långa arbetspass. Sen en dag ledig, för att kanske sluta jobba på söndag. Vet inte vad som händer sen, det får vi se. En sak vet jag i alla fall. Jag längtar tillbaka till Santa Barbara så mycket. Men det ska jag skriva längre om inom kort.