Händelserik torsdag med bland annat ett stort politiskt scoop
Wow, när jag skrev det förra inlägget igår visste jag inte hur mycket annat som väntade under samma dag. Orkar inte ens ta med allt här, men här är några av händelserna från igår, torsdag.
Först kan jag säga att jag gjorde min final exam i ENG120. Detta var iofs inte oväntat, har bara inte nämnt det. Det var ett prov där man bara kan bli godkänd eller underkänd. Jag fick 35 av 40 rätt = väldigt bra = den kursen är nu slut. Riktigt skönt.
Det här är rätt långt, men om ni gillar snaskiga avslöjande om politiker och auktoriteter så kommer ni nog gilla det. Annars får ni väl hoppa ner till festdelen längst ner.
I november är det val i USA till en massa saker, både lokalt, delstatligt och nationellt. Ett av de stora lokala valen är till Board of Trustees, skolstyrelsen. Detta ska vi självklart skriva rätt mycket om i skoltidningen, och nyhetschefen har utsätt ett team på fyra personer som ska jobba med detta under de kommande månaderna, och jag ingår i det teamet! Yeah, riktigt coolt och hedrande faktiskt. I går skulle vi haft vårt första möte för att gå igenom nån slags strategi. Men så blev det inte.
När jag kom till redaktionen vid halv tre var det fullt sjå på Kyle (nyhetschefen), Cody (ledar-redaktören), James (chefredaktören) och läraren Patricia och hennes assistent Palmer (Patricia och Palmer har formellt ingenting med tidningen att göra utan är bara ansvariga för våra betyg och det praktiska skolgrejerna där).
De hade fått reda på att flera mail hade skickats ut på skolans intranät till alla anställda om vilka kandidater som avsändarna tycker att man ska rösta på i november. De som hade skickat detta var dels lärarfackets ledning (som verkade tala för ALLA anställda) och dekanen för hela School of Media Arts (SOMA), det departement som vi tillhör.
Problemet är att såhär får man inte göra.
Vi pratade med en av de ansvariga juristerna på skolan, och hon sickade över papper där det TYDLIGT står att lärare och anställda inte får använda skolans telefoner, e-mailsystem eller andra elektroniska vägar för att sprida politiska budskap eller uppmaningar om hur man ska rösta.
Dekanen för SOMA hade dessutom skickat samma sak till alla medier i stan, undertecknat med sin officiella titel.
Vi satt alla och började ringa runt och försöka få tag på folk. Tror ni folk ville prata med oss? Självklart inte.
Doug Hersh, dekanen för School of Media Arts, en av de inblandade i härvan. Bild: James Sinclair
Mitt upp i detta skulle Board of Trustees ha sitt ordinarie möte. Detta måste nån av oss gå på i vilket fall som helst, ifall de skulle besluta nåt intressant som tidningen kan skriva om. Men eftersom nästan alla i den här härvan skulle närvara så tyckte vi att vi var tvungna att gå ett stort gäng dir, så alla vi fyra som jobbade med detta gick dit och deltog.
Mötet i sig självt var rätt tråkigt. Inget intressant beslutades. Och det tog såååå lång tid
Joe Dobbs, Kathryn Alexander and Desmond O'Neill under mötet igår. De är de som mailen uppmanar att man ska rösta på. Bilden tagen av James under gårdagens möte. (härligt btw att skolans framtid är så ung och vital...)
Men efter mötet hade vi vår stora chans. Kyle sprang efter dekanen, och vi andra gick bort till de av skolstyrelsens ledamöter som var de som hade stöttats i några av mailen.
Att prata med dem var pirrigt. Detta är några av stans största auktoriteter, som har haft sina poster i runt 20 år. De är advokater och Ph.D.s och att ens ha med en anklagande fråga är inte lätt. Mannen jag pratade med verkade helt oförstående med vad som hade hänt, men att om det hade hänt skulle det vara olagligt. Mannen som Cody pratade med däremot kände visst till mailen.
Från dekanen kom ingenting. Inga kommentarer. Nästan lite hotfullt sagt.
Sen drog vi tillbaka till redaktionen för att skriva ihop detta. Och det var inte det lättaste. Dels var det oerhört många delar av den här historier (fler än jag räknat upp här). Då gäller det att få ett bra flow på detta så att det känns bra.
Men det är också höga herrar vi talar om här. De har stora kampanjteam med advokater bakom sig, så om nånting skulle bli ens en gnutta tveksamt skulle vi kunna åka rätt så illa ut.
Dessutom ville vi ha ut storyn innan morgondagen så att vi skulle komma ut med detta innan alla andra stora medier fick nys om det.
Vi satt länge. Länge, länge. Palmer kom dit och tog med mat åt oss, och Patricia kom också och gav oss råd (hon får inte skriva eller säga åt oss hur vi ska skriva).
Jag tycker att storyn till slut blev bra för att vara en hastigt påkommen grej utan några egentliga citat.
Storyn publicerades runt midnatt och här är den:
Uppföljningar kommer nog i veckan. Jag kan lova att vi inte hört det sista i den här historien. De inblandade kommer nog snart kontakta The Channels...
Jag hade ju planerat att gå till Stevens födelsedagsfest. Jag kom hem till mig vid elva på kvällen, och Ola och Nima var hemma och pluggade. Vi bestämde oss för att dra bort till Steven i alla fall. Det var roligt, för jag har inte sett Steven sedan i våras. Träffade även Lydia som var vår granne och med i cheerlaget i våras, och som jag inte heller sett sen i våras.
Nån som jag inte träffat på ännu längre är Brooke. Hon har bott i Oslo det senaste halvåret, och det var tråkigt att jag inte kunde komma och hälsa på henne i somras. I förrgår kom hon tillbaka till Santa Barbara för hösten och hon hade hört av sig om vi inte kunde träffas snart. Så jag åkte in till stan och vi lyckades ta oss in i VIP-kön till Wildcat. Har inte varit där förut, och det hade hon inte heller.
Så trots att festandet kom igång sent, så blev det både födelsedagsparty, klubbhäng och dansgolv.
Lång dag och lång kväll. Och helgen har bara börjat. Inget plugg heller, så det ser lovande ut må jag säga.
Dessutom vann Rangers sin försäsongsmatch mot Devils med 4-3!
Rookien Derek Stepan gjrode bra i från sig i sin första match